Anna Anka och Christian ”Kicken” Lundqvist har redan rykt ihop i Expedition Vildmark – men efter Annas uttalande spårar det ur på riktigt.
Här ryker de ihop rejält och Kicken klarar inte mer.
– Jag orkar inte. Jag orkar inte med det här. Bryt, säger Kicken.

I Expedition Vildmark behöver deltagarna överleva i naturen, men för vissa är det bara en bagatell – utan det svåra är att komma överens med varandra.

Och två som minst sagt haft det skakigt är Anna Anka och Christian ”Kicken” Lundqvist. De har rykt ihop tidigare i programmet – och nu eskalerar bråket rejält igen.

Samtalet mellan Anna Anka och Kicken – allt spårar ur: ”Sista kvällen stryper du ankan”

I avsnitt sju sitter Anna och Kicken ner vid vattnet. Till en början är stämningen oväntat lättsam.

– Att dela tält med främmande människa, jag tycker ändå det gått helt okej. Det är ett jäkla socialt experiment, säger Kicken och fortsätter:

– Lite smågnabb ibland men vi har ju aldrig rykt ihop, säger han.

Anna säger skämtsamt tillbaka tillbaka med ett skratt:

– Nej inte än, det kanske kommer. Sista kvällen så stryper du ankan, Kicken.

Men skämtet skulle snabbt kännas mindre roligt. För snart är den trevliga stunden ett minne blott.

Anna Anka: ”Låt kvinnan ha rätt”

Expedition Vildmark är en tuff utmaning, och Kicken menar att allt blir lättare dag för dag – men Anna har en tydlig teori om hur man undviker konflikter.

– Du får bara bita ihop. Det är det bästa män kan göra. Låt kvinnan ha rätt. Var tyst och bara säg ”yes ankan”. Då blir det inga problem, säger Anna och fortsätter:

– Man tänker att kvinnan har alltid rätt. Det är nyckeln till ett lyckligt förhållande, säger hon.

Men Kicken köper inte det resonemanget.

– Jag tror det är ganska stor skillnad på att vara svensk och amerikan faktiskt. Vi har lite olika värderingar om saker och ting, och så uttrycker vi oss på väldigt olika sätt, säger han i en synk.

Han menar att han redan har bitit ihop för att slippa bråk – även när han tycker att han haft rätt.

– Nej du är jävligt envis: ”såhär är det eller så blir det ingenting”. Du är inte den diplomaten som jag letar efter i en man, säger Anna.

”Jag måste kunna stå på mig lite”

Kicken känner att han vill försvara sig.

– Men ibland när jag vet att det blir fel då måste jag kunna stå på mig lite grann, för jag tycker att jag släpper ganska ofta, säger Kicken.

Diskussionen fortsätter och tonen börjar bli annan. Kicken menar att hade han sagt ifrån alla gånger han tycker han haft rätt, hade det aldrig gått. Medan Anna menar att han ska acceptera att kvinnan alltid har rätt.

– Min man kommer sitta såhär: ”har inte han lärt sig att man bara ska hålla med och inte tramsa, speciellt inte med dig?”, säger Anna.

Här tappar Kicken det – efter Anna Ankas ord ”Jag orkar inte med det här”

Det är nu det brister. Kicken har fått nog och kan inte hålla tillbaka känslorna längre.

– Jag orkar inte. Jag orkar inte med det här. Bryt, säger han och fortsätter:

– Det här jävla löjleriet om att kvinnan alltid har rätt vart fan har du grävt upp det någonstans. Vad är det för amerikansk jävla bullshit. Det handlar om att överleva tillsammans…

Anna avbryter:

– Ja det handlar om att du måste kontrollera dina känslor och det gör du inte

– Jag har ju gjort det i nio dagar, säger han.

– Bullshit, Kicken, svarar Anna.

”Om jag skulle trycka ner dig hade du fan åkt hem efter andra dagen”

Stämningen blir allt mer infekterad och rösterna höjs ännu mer när de börjar prata om vem som egentligen har tryckt ner vem.

– Om du säger ”vinden kommer ifrån sydost och pekar ditåt”, jag vet att sydost är där. Ändå så släpper jag det till dig för jag orkar inte tjafsa. Jag biter ihop, låter dig få rätt, sen står du och säger ”här ska allt va rätt”. Fyfan, det är det jag inte gör, jag släpper det? Ut med de här nedvärderingarna hela tiden, säger Kicken.

– Det finns inga nedvärderingar. Vill du, om jag skulle trycka ner dig hade du fan åkt hem efter andra dagen. Stå inte här och säg att jag tryckt ner dig, för det har jag inte, skriker Anna.

– Det är exakt vad du har, skriker Kicken.