
Ett brutalt konstdrama i Europa skakade museivärlden.
Nu märks effekterna även i Sverige – och bakom slottsmurarna har frågan fått en helt ny tyngd.
Av: Jennifer Erixon | Bilder: TT | Publicerad: 2026-03-03
Det är tänkt att bli en tid av firande för kung Carl Gustaf. Jubileum. Publika aktiviteter. Kunglig glans.
Men bakom de officiella planerna växer en annan verklighet fram – en som handlar om säkerhet, pengar och värden för miljardbelopp.
När Kungliga Hovstaterna på måndagen lämnade in sitt nya budgetunderlag för perioden 2027–2029 var formuleringarna ovanligt tydliga. Ekonomin beskrivs som ”ansträngd”.

I dokumentet konstateras att intäkterna från den publika verksamheten har minskat.
Hade antalet besökare under 2025 varit detsamma som 2019 skulle hovet haft omkring 30 miljoner kronor mer i intäkter.
Det antas bero på ett mer osäkert omvärldsläge och stigande inflation, rapporterar Expressen.
Men det är inte bara minskade intäkter som väcker frågor.

I de kungliga slotten finns konst och föremål värda ”ett antal miljarder kronor”, enligt budgetunderlaget.
Efter kuppen mot Louvren i Paris i oktober förra året planeras nu förstärkta skyddsåtgärder.
Under den kommande perioden vill hovet avsätta 8 miljoner kronor per år till skydd mot stöld och skadegörelse.
Det handlar om tekniska säkerhetslösningar och förstärkta åtgärder kring samlingarna.

Samtidigt förstärks även den personliga säkerheten kring kungafamiljen.
I budgetunderlaget framgår att 5 miljoner kronor per år ska läggas på ökat personskydd med hänvisning till ”utvecklingen i vår omvärld”.
Parallellt planeras ett av de största kungliga firandena på länge.
Nästa år fyller kronprinsessan Victoria 50 år. Hon ska uppvaktas på slottet och under en rad publika aktiviteter samt flera länsbesök runt om i landet.
För jubileet begär hovet ett extra engångsanslag på 4 miljoner kronor.

Budgetunderlaget visar ett pressat läge. Intäkterna faller samtidigt som säkerhetskraven växer.
Skyddet av konstsamlingar värda miljardbelopp prioriteras, liksom personskyddet kring kungafamiljen. Parallellt planeras ett omfattande jubileumsfirande.
Det innebär nya anslag och ökade utgifter.
När kostnaderna stiger snabbare än inkomsterna hamnar ansvaret ytterst hos staten.
Och i slutändan är det skattebetalarna som får stå för notan.