Herman Lindqvist om Chris hemlighet: ”Vet ju inte”
Hör kungaexperten, författaren och historikern Herman Lindqvist om Chris O’Neills framtid i kungahuset.

Nu är det många som känner lättnad – äntligen slut på alla helger, äntligen vardag. Då ska ni veta att det kunde vara mycket värre – men det var Gustav III som ändrade på allt.

Före hans tid hade vi inte bara annandagar – vi hade tredje- och fjärdedags jul, även efter påsk och pingst också. Plus många andra numera okända kyrkliga helger.

Helgdagarna som försvann

Nästan en tredjedel av årets alla dagar var helgdag i den gamla almanackan. Efter Gustavs statskupp 1792 ville han få igång riket, hjulen skulle snurra bättre och fortare, pengar skulle strömma in. Dessutom visste han att ju fler kyrkliga helger som försvann, desto mindre inflytande fick kyrkan på människorna.

De viktigaste helgerna som försvann var tredje- och fjärdedag jul, påsk och pingst. Alla 12 apostlarna hade en egen helgdag i almanackan, t ex Pauli omvändelsedag den 25 juli. Eftersom det fanns två apostlar Jakob, en yngre och en äldre hade de var sin ledig dag. I dag kommer inte många ihåg aposteln Judas Taddeus, men då firades han den 28 oktober. Det visste alla, därför att den på dagen ansågs vintern börja.

I den gamla almanackan fanns ett starkt arv från den katolska tiden. Jungfru Maria hade således tre egna helgdagar: Bebådelsedagen, Marias födelsedag och dagen då hon togs upp till himlen. Kvar finns bara bebådelsedagen, men det är ingen röd dag längre och dessutom kallas dagen numera oftast bara Våffeldagen.

Förr hette den Vår frus dag, vilket lätt kan uppfattas som Våffeldag. Den dagen, 25 mars, fick Maria veta att hon var gravid, det var exakt nio månader före juldagen.

Andra dagar som försvann var skärtorsdagen, som var röd dag och de så kallade gångdagarna. De var måndag, tisdag och onsdag före Kristi Himmelfärdsdag. Om de dagarna fanns kvar som röda dagar skulle vi få nästan en vecka ledigt i år för Himmelfärdsdagen inaller torsdag 14 maj. På gångdagarna gick hela byn befolkning i procession över byns grödor och marker, längs rågången. Förutom den religiösa innebörden var dagen viktig för processionerna skulle lära byns ungar hur byns rågång gick. Prästens böner skulle skydda mot missväxt och naturkatastrofer och andra olyckor. Andra fasta helger som tex Kyndelsmässodagen och Heliga korsets dag, flyttades till närmaste söndag istället för att vara en egen ledig dag.

Prästerna vågade inte protestera

Totalt strök Gustav III 21 helgdagar. Den stora helgdagsreduktionen, har reformen kallats. Det var inga stora ljudliga protester mot helgslakten. Prästerna protesterade mest, de tyckte att kyrkoårets rytm bröts. Men varken prästerna eller allmänheten kunde eller vågade protestera högt. Det hade uppfattats som kritik mot kungen.

Eftersom det ännu inte fanns någon reglerad semester var de många helgerna allmogens enda möjlighet att vila ut, umgås med vänner eller resa till marknader. I dag kan man säga att vi bara har 13 allmänna helgdagar, röda dagar, plus vanliga söndagar och vissa ”aftnar” som julafton, midsommarafton etc.