Så var Birgitta Anderssons sista tid i livet.

I går kom nyheten att skådespelaren Birgitta Andersson gått bort vid 92 års ålder.

Birgitta hade många uppskattade roller på sitt cv, men för den breda massan var hon kanske ändå mest känd som Doris i Jönssonligan-filmerna. Det var därför helt naturligt för nöjesjournalisten och författaren Linus Kuhlin att försöka få en pratstund med Birgitta när han arbetade med sitt storverk Jönssonligan: kupper, krut och kamratskap.

Birgitta Anderssons sista tid i livet – därför försvann hon från offentligheten

Birgitta tackade nej. Ett inte helt oväntat besked, menar Linus.

– Efter att Birgitta, väldigt medvetet, gjorde sin sista roll 2010 var hon väldigt sparsmakad med offentliga framträdanden. Hon blev därav lite hemlig. Jag vet flera kollegor som velat göra ”den sista stora intervjun” med Birgitta, men fått nej. Hon hade stor integritet och verkar ha varit tämligen ointresserad av att ”vara kändis”. Ett proffs ut i fingerspetsarna, säger Linus till Svensk Dam.

Att Birgitta medvetet drog sig undan i slutet av sitt liv är en bild som även delas av vännen Ulf Brunnberg, “Vanheden” i Jönssonligan.

– Sista tio åren tyckte hon att vårt yrkesutövande var larvigt, sa Ulf till Svensk Dam efter att ha fått höra om vännens bortgång.

“Birgitta Andersson kunde göra allt”

Linus var en stor beundrare av Birgitta och håller henne som en av våra allra största.

– Det sägs att skämt åldras men att tajming är tidlöst. Birgitta Andersson bekräftar den tesen. Hon hade ett perfekt komiskt gehör och hade funny bones ner till minsta lillfingersnagel och andetag, säger han.

– Som skådespelare i allmänhet och komedienn i synnerhet kunde hon göra allt. Vara rapp, oförskämd, vass. Men också naiv och vimsig, rentav lite dum. Hon hade full kontroll över både röst och kropp.

Linus trycker på att Birgitta också var en underskattad dramaskådespelare.

– Den som tänker att Birgitta Andersson ”bara” var komedienn ska genast kolla upp den fina scenen hon och Björn Gustafson har mot varandra i Madicken, när fru Nilsson ska sälja sin kropp till läkarkonsten för att ha råd att fira jul, säger han.