När kungen och drottningen gifte sig 1976 landade ett äktenskapsförord hos tingsrätten ett par veckor senare.

Silvia blev Sveriges drottning men halva kungariket skulle hon inte få – i alla fall inte om äktenskapet skulle sluta med skilsmässa.

Kungaparets äktenskapsförord säger att all egendom som de ägde vid äktenskapets ingående ”eller därefter förvärvar genom arv, gåva, testamente, eget arbete eller annorledes” ska vara enskild egendom.

Det innebär att dessa tillgångar inte ska ingå i en eventuell framtida bodelning – till skillnad från det som kallas giftorättsgods och ska delas lika.

I det här fallet är äktenskapsförordet utformat för att skydda kungens förmögenhet och privata fastigheter. Hade kungaparet inte skrivit det hade drottning Silvia till exempel haft rätt till halva Solliden slott, som kungen äger privat, vid en eventuell skilsmässa.

Helt lottlös skulle hon dock inte gå. Ett tillägg säger att vissa av kungens värdepapper ska klassas som giftorättsgods, vilket innebär att drottningen skulle ha rätt till halva värdet av dessa. 1982 gjordes dessutom ett tillägg som ger Silvia rätt till halva värdet av kungens livförsäkring, om han skulle gå bort.

Äktenskapsförord har tidigare setts som något för de rika och berömda. Många har också tyckt att det är något oromantiskt med att planera för att äktenskapet ska ta slut.

De senaste åren har dock allt fler ”vanliga människor” också börjat skriva äktenskapsförord, enligt Sveriges Radio. Antalet äktenskapsförord har ökat rejält – samtidigt som antalet nygifta faktiskt har minskat.

Att det inte längre är tabu att prata om pengar i samband med att man gifter sig, i kombination med en mer realistisk syn på äktenskap – hälften slutar ändå i skilsmässa – tros vara en förklaring. Samtidigt gifter sig människor senare än tidigare, vilket gör att man hunnit bygga upp en egen ekonomi.

– Många tänker att det som är mitt ska vara mitt. Man vill inte blanda så mycket, man vill vara självständig och oberoende, sa Lavinia Dimoftache på Familjens jurist till Sveriges Radio häromåret.

Samtidigt är äktenskapsförord alltjämt kanske allra viktigast för den som har stora tillgångar att skydda.

Det är alltså inte särskilt förvånande att kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip och prinsessan Madeleine valde att göra som kungaparet och skriva äktenskapsförord i samband med sina respektive giftermål.

Men det finns några punkter i kungabarnens avtal som avviker från normen.

När kronprinsessan Victoria och prins Daniel vigdes av dåvarande ärkebiskop Anders Wejryd i Storkyrkan i Stockholm den 19 juni 2010 blev Victoria också först ut av kungabarnen att skriva ett äktenskapsförord.

Den 5 juli samma år registrerades kronprinsessparets äktenskapsförord hos Solna tingsrätt. Det är i princip en kopia av standardformuleringarna som också kungen och drottningen använde sig av redan 1976: ”All den egendom … som vi gemensamt eller var för sig äger vid äktenskapets ingående eller därefter förvärvar genom arv, gåva, testamente, eget arbete eller på annat sätt … skall vara enskild egendom.”Sveriges framtida drottning!

Det finns dock en skillnad jämfört med kungens och drottningens äktenskapsförord.

Kronprinsessan Victoria och prins Daniel har lagt till en punkt som säger att allt som de under äktenskapet ”förvärvar i form av privat bohag och husgeråd skall vara giftorättsgods” – vilket innebär att värdet på bohaget kommer att ingå i en eventuell bodelning.En lycklig kronprinsessa och lycklig prins! Foto:Charles Hammarsten/TT

Prins Carl Philips och prinsessan Sofias äktenskapsförord är utformat på exakt samma sätt. Dokumentet registrerades hos Skatteverket (som 2011 tog över registreringen från tingsrätterna) den 30 juni 2015 och innehåller samma skrivningar som kronprinsessparets.

Enda skillnaden är att Carl Philip och Sofia har varit ännu mer precisa i punkten om bohag och husgeråd:

”Vad Vi under äktenskapet genom köp förvärvar i form av bohag (såsom t.ex. möbler, mattor, tavlor, prydnadsföremål m.m.) och husgeråd (såsom t.ex. porslin, glas, bestick, köksutrustning och köksmaskiner m.m.) ska vara giftorättsgods, vari andra maken har giftorätt.”

– Jag tror att de har haft samma resonemang som äkta par, eller blivande äkta par, har i stort: Nämligen att skydda tillgångar som en part haft innan äktenskapet för det fall man skiljer sig. De här äktenskapsförorden skiljer sig inte från hur äktenskapsförord brukar se ut, har Mattias Parnestedt på Nichols & Co Advokatbyrå förklarat för Expressen.Prins Carl Philip och prinsessan Sofia, här nygifta. Foto:Patrik C Österberg / TT

Ett äktenskapsförord som verkligen sticker ut är det mellan prinsessan Madeleine och Chris O’Neill, som registrerades hos Skatteverket den 14 juni 2013.

Dels är det betydligt längre än ett traditionellt svenskt äktenskapsförord, vilket delvis beror på att att Chris O’Neill inte är svensk medborgare. Äktenskapsförordet innehåller bland annat skrivningar om att det ska tolkas enligt svenskt lag och att eventuella tvister kring det ska lösas i Stockholms tingsrätt – viktiga formuleringar för att undvika tvister om vilket lands lag som gäller och minska risken för rättsprocesser i flera länder.

Men det skiljer sig också åt rent innehållsmässigt och är faktiskt mer generöst än resten av kungafamiljens.

Först slås det visserligen fast, liksom i de andra kungliga äktenskapsförorden, att alla tillgångar som de redan äger eller får i form av arv, gåvor eller värdeökningar ska vara enskild egendom – alltså inte delas vid en eventuell skilsmässa.Prinsessan Madeleine och Chris på sin bröllopsdag. Foto:/ TT

Det ovanliga är att de samtidigt väljer att lägga till en punkt om att vissa inkomster som tjänas under äktenskapet – till exempel löner och andra ersättningar som inte har koppling till enskild egendom – ska utgöra giftorättsgods, alltså delas lika.

Det är en medveten kompromiss som både skyddar ärvda tillgångar och erkänner det gemensamma livet – och som gör Madeleines och Chris äktenskapsförord till det mest generösa och ovanliga i kungafamiljen.