Efter år av tystnad händer det ingen trodde var möjligt.
Elisabeth Tarras-Wahlberg är tillbaka vid kungens sida – mitt i det stora firandet.

Av: Gittan Larsson | Bilder: TT | Publicerad: 2026-04-28

Elisabeth Tarras-Wahlberg är en av de mest betydelsefulla personer som någonsin verkat i den kungliga hovstaten.

Hon arbetade vid kungens sida i hela 32 år och blev med tiden själva sinnebilden för ordning, pondus och kunglig fingertoppskänsla.

Hon var inte bara informationschef.

Hon var hovets sköld utåt.

Hon var hovets mäktigaste röst – Tarras-Wahlberg i glansdagarna, mitt i maktens centrum. Bild: Toni Sica/AP/TT

När medierna tryckte på, när kriserna kom och när kungahuset behövde en stadig röst – då stod Tarras där. Skarp, korrekt och respekterad.

Under hennes tid fanns en helt annan tyngd i hovets kommunikation. Journalister kunde frukta hennes skärpa, men de visste också att beskeden var raka och att informationen höll.

Den känslan saknas helt i dag.

Hovets nuvarande pressarbete har länge kritiserats för att vara defensivt, otydligt och märkligt passivt när kungahuset hamnar i blåsväder.

Där Tarras-Wahlberg kunde kliva fram och sätta ner foten, uppfattas dagens informationsavdelning ofta som försiktig och svår att få grepp om.

Det är också därför hennes namn fortfarande väcker sådan respekt.

Och sådan saknad.

Kungen uppskattade Tarras-Wahlberg så mycket att han 2001 belönade henne med medalj. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Tarras-Wahlberg hade under flera decennier varit en självklar del av hovets innersta maskineri. Hon visste hur kungafamiljen fungerade, hon kunde pressen utan och innan och hon hade ett särskilt band till kronprinsessan Victoria.

Efter 32 år i kungens tjänst valde Elisabeth Tarras-Wahlberg att gå vidare mot nya utmaningar. Hon tackade ja till ett uppdrag som protokollexpert hos emiren i Qatar och tog därför tjänstledigt från hovet.

Tarras-Wahlberg såg framför sig ett nytt och spännande kapitel i Mellanöstern. Men arbetet i Qatar blev inte riktigt som hon hade tänkt sig. Skillnaderna mot den svenska arbetsmiljön visade sig vara större än väntat.

När hon senare återvände till Sverige var vägen tillbaka till hovet inte självklar.

– Kronprinsessan Victoria hade fått en ny hovmarskalk och det fanns inga andra lämpliga tjänster lediga. Och då hade jag redan prövat mina vingar, så jag bestämde mig för att fortsätta flyga, berättade Elisabeth Tarras-Wahlberg i sitt sommarprat i finska YLE.

Den nära relationen med kronprinsessan Victoria är välkänd  – bandet består än i dag. Bild: Leif R Jansson/TT

I stället hamnade hon vid sidan av.

Inte som fiende – men inte heller som den självklara kraft hon en gång varit.

Hon har själv betonat att hon inte längre skulle kunna göra det krävande jobbet som informationschef och att Victoria har kompetent hjälp omkring sig.

Samtidigt har det länge funnits en känsla av att Tarras-Wahlberg inte riktigt var välkommen tillbaka i hovets vardag på samma sätt som förr.

Det är den bakgrunden som gör tisdagens bilder så starka.

För nu stod hon där igen.

På slottet.

Inför kungen.

Efter åren i kulisserna – nu är Elisabeth Tarras-Wahlberg tillbaka i rampljuset igen. Bild: Claudio Bresciani/TT

Det skedde under den stora mottagningen, då en rad organisationer kom till slottet för att hylla kung Carl Gustaf inför 80-årsdagen på valborgsmässoafton.

Tarras-Wahlberg var på plats för Bernadotte-Musei Vänner, en vänförening till Bernadotte museet i franska Pau.

Formellt sett var hon en representant som skulle gratulera kungen – men symboliskt blev det något betydligt större.

Efter år av distans var hon åter inne i den kungliga miljön, där hon en gång var en av de mäktigaste personerna bakom kulisserna.

Vid kungaparets sida igen – Tarras-Wahlberg tillbaka i den kungliga miljön. Bild: Jonas Ekströmer/TT /

Och så kom mötet med kungen.

Det blev en comeback med tyngd – inte genom stora ord, utan genom närvaro.

Tarras-Wahlberg behövde inte säga mycket. Bara det faktum att hon åter stod där, intill kungen, räckte.

Elisabeth Tarras-Wahlberg är en del av den moderna svenska monarkins historia. Hon gav hovet stadga, trovärdighet och en professionalism som fortfarande saknas av många.

Hennes återkomst på slottet blev därför något helt annat än ett artigt jubileumsbesök.

Det blev en påminnelse om hur starkt hovet kan fungera – när kungen omger sig med rätt personer.