Programledarna Soraya Lavasani och Anders Pihlblad blev mycket berörda under sändningen av Nyhetsmorgon.
Så pass berörda att båda brast ut i gråt.
– Vi blev väldigt berörda, säger en snyftande Soraya i sändning.

I direktsändning kan vad som helst hända. Det är något som TV4-programledarna Soraya Lavasani, 44, och Anders Pihlblad, 58, fick erfara under tisdagen – då de hade svårt att hålla känslorna tillbaka.

ALS-sjuka Anna berättar om hälsokampen i Nyhetsmorgon: ”Hoppas kunna prata bättre”

I slutet sändningen av Nyhetsmorgon så gästades programmet av en kvinna vid namn Anna Eriksson. Anna, som tidigare var en mycket aktiv läkarstudent, började för några år sedan känna att kroppen inte fungerade som den skulle.

Efter många läkarbesök fastställde läkarna till slut att Anna drabbats av ALS, en progressiv, dödlig neurodegenerativ sjukdom som bland annat leder till muskelförtvining och förlamning.

I Nyhetsmorgon berättade Anna att hon, tack vare donationer, fått möjlighet att åka till Tyskland för att genomgå en ALS-behandling som ännu inte är godkänd i Sverige. Kostnaden för behandlingen är drygt 3 miljoner kronor.

– När man är relativt ung som jag fortfarande är så är det alltid så att nervsystemet har lättare att återhämta sig, säg att det skulle vara en bilolycka eller vad som helst. Men just att nervsystemet i sig har lättare att komma tillbaka. Så jag hoppas ju kunna prata bättre, andas bättre och kanske gå igen, berättar Anna i sändning.

Programledarna börjar gråta i Nyhetsmorgon: ”Ogreppbart svårt”

I programmet beskrivs Anna som en förebild i kampen för att få tillgång till behandlingen även i Sverige. Hon får frågan av Soraya vad som ger henne styrka att fortsätta kämpa:

– Jag tänker att dels så tycker jag att det här var en viktig fråga. Det är ju så att vi är flera patienter som behöver få det här läkemedlet, säger Anna i programmet och fortsätter:

– Och sedan så tänker jag ju att våra barn är hälsosamt ointresserade, många känner nog igen ifrån barn. Men om de någon gång är intresserade så vill jag ju dom ska få se att vi inte ger upp.

Annas ord får både Soraya, Anders och henne själv att börja gråta. I soffan syns hur Soraya torkar tårarna från kinderna medan Anders hörs snyfta.

– Vi blev väldigt berörda, säger Soraya med gråten i halsen i slutet av intervjun.

– Stort tack, och stort lycka till nu i Tyskland. Det är verkligen fantastiskt att så många har ställt upp och donerat pengar så att du kan genomgå den här behandlingen, tillägger Anders.

– Och att du hittar styrkan att komma hit och berätta om något så ogreppbart svårt. Tack, Anna, och vi håller alla tummar för att det ska gå så bra som möjligt, säger en märkbart ledsen Soraya i avslutningen.